God kväll på er alla!
Då börjar den här söndagen – och även den här helgen – lida mot sitt slut. Vi har placerat oss i soffan och kikar på Indiana Jones och Kristalldödskallens rike, och jag gissar att det blir det sista för idag. Jag är redan toktrött så jag lär inte orka med något mer i dag i allafall. Jag har redan hunnit småslumra på soffan så jag hoppas verkligen att jag får sova ordentligt i natt. Min käre ska iväg och jobba i morgon så jag har ett dygn som gräsänka framför mig. Lika trist som alltid, men det får ju gå förstås.
Jag satt och kikade lite på gamla foton i kväll och ramlade över mappen med bebisbilder på Loxy. 😀 De här två fotona här ovan tog Håkan på Loxy i mina händer när vi var hos uppfödaren och tittade på honom när han var 5 veckor gammal. Åhh, jag minns hur fullkomligt oåterkalligt förälskad jag blev i honom! 😀 Han var så liten och så busig, och sprang omkring och busade med sina syskon, mopsade upp sig mot sin mamma och bet oss i fingrarna. Sedan somnade han bara helt plötsligt i min hand. Min lilla skatt! Jag trodde nästan hjärtat skulle brista när vi fick åka hem igen, utan honom. Först tre veckor senare åkte vi dit igen och då var det dags att ta med honom hem. Tänk att den dagen är så tydlig i minnet. 🙂
Nu ligger han bredvid mig här i soffan, min lilla ögonsten, och han är ungefär tre gånger så stor som när vi hämtade honom. Men fortfarande så liten.
Mitt lilla bustroll! 😛
Nu ska jag ägna mig åt filmen så jag inte missar alltför mycket. Jag har faktiskt inte sett den här innan av nån anledning, men så har jag aldrig varit något Indi-fan heller. Fast det har varit riktigt kul att se alla nu när dom har gått på tv.
Jaja, nog babblat. 😉 Ha en fortsatt fin söndagskväll alla, och sov så gott när det blir dags.
På återseende i morgon igen!
gulleplutten!
Åååååh, så sööööööööt! O så liten han var! Eller är 🙂