Det har varit en del vändor kring min scooter som jag köpte för nästan ett par månader sen. För det första var det ju en beställningsvara, och den väntetiden fick man ju bara acceptera. Men när det börjar närma sig leverans och jag själv slog en signal till företaget för att höra att allt flöt på, så får jag höra att leveransen till Sverige är försenad över 20 dagar! Hade det inte varit på sin plats att åtminstone skicka ett mail och tala om en sån sak för kunden? Jaja, i vilket fall som helst så var jag åter igen i kontakt med företaget när det nya leveransdatumet började närma sig. Och får då infon att scootrarna har anlänt till Sverige, men att det återstår en hel del pappersarbete innan de kan skickas ut till kunderna. Först tidigast den 10:e april kunde de skickas ut, och det var under förutsättning att slutsumman betalades in runt den 5:e, eftersom det tar ca 5 dagar innan betalningen är registrerad & varan kan levereras.
Sagt och gjort! Allt detta gjordes, och jag började räkna dagarna. Tills jag kom på att det var långhelg..påsk. Då var det genast lite svårare att räkna postdagar, men att den skulle komma någon gång i denna veckan var jag så gott som säker på.
I morse hade jag börjat tappa tålamodet lite. Ingen hade ringt ifrån posten som skulle leverera, och inget hade jag hört någon annanstans ifrån. Så jag gick in och började spåra mitt paket. Och hittar en helt förbluffande upplysning!
Enligt postens information skulle scootern ha levererats i morse, men klockan 09.19 i morse fanns inte mottagaren (alltså jag) anträffbar, och varan skulle i stället aviseras. Ytterst märkligt, med tanke på att jag varit uppe sen 06.45 i morse och inte satt min fot utanför lägenheten. Min syster gick till och med ut med Loxy för att jag skulle kunna passa telefonen. Så jag ringde förstås och i frågasatte det hela. Efter en uppsjö av samtal till massa olika ställen och diverse vidarekopplingar, fick jag lämna mina uppgifter och så skulle någon från postens åkeri kontakta mig så fort som möjligt. Då var klockan ca 10.30.
15.00 ringde dom…
Jo, dom hade försökt att ringa mig men inte fått något svar. Aha! Just det, jag pratade ju i telefon ca 5 minuter på morgonen när jag beställde en läkartid åt min lillasyster. Men för 17! Om det är upptaget när man ringer, så kan man väl kosta på sig åtminstone ett litet försök till innan man ger upp?! Och nej, dom kunde inte leverera den nu. Så stora paket kan dom bara köra ut tidigare på dagen. Jag orkade bara inte diskutera..
Men måndag morgon kunde dom komma i allafall, om jag var hemma då? Jodå, inga problem, sa jag, men slår ni en signal innan då, så jag kan ta emot er? Nehej, det behövdes inte, om jag bara höll mig hemma. Jamen, sa jag, jag har ju portkod. Vill ni ha den då? Nehej, inte det heller. Det här är ju knappast en vara vi bär upp åt dig..höhöhö!
Jag började tappa tålamodet!
Men för 17! Ni kan ju inte bara dumpa paketet nere på gården! Jag måste ju ta emot det, kolla att allt är okej, och förresten..måste inte ni ha en underskrift av mig på att paketet är mottaget? Öhhh…jo, det är ju i och för sig sant. Ja, vi ringer väl då.
Herregud, säger jag bara! Vad var det för miffo som ringde mig egentligen??
Måndag morgon, alltså. Har inte scootern leverats innan lunch så tar jag med mig en dunk bensin och tar bussen till postterminalen och hämtar den själv! Tacka vet jag DHL!
// Indra – Tvivlar starkt på postens kompetens!