Hej där ute denna sommareftermiddag. Hoppas ni har det skönt trots att många förmodligen jobbar fortfarande, eller har börjat igen efter semestern. Det har börjat blåsa lite här, men så varmt som det är så är det inte mer störande än att jag har tvingats vindsäkra alla papper eller tidningar och liknande på balkongen, och det kan jag väl stå ut med. *s* Molnen kommer och går och det har faktiskt varit lite åska också, men det var inte mycket till muller innan den drog vidare.
Min knasboll till hund är dessutom inte som andra hundar. Han söker sig inte till skuggan eller håller sig inne där det är svalare när solen ligger på som den har gjort de här dagarna. Nej, då ska han ligga i solen och njuta av värmen, ju hetare desto bättre för honom. Jag får hålla koll på honom hela tiden och flytta honom in i skuggan och se till att han inte blir för varm, för själv har han ju inte den självinsikten. Jag vill ju ogärna ha en solbränd (och då menar jag verkligen bränd) hund med både värmeslag och solsting liksom. Han har så tunn päls på vissa ställen, så han kan faktiskt bränna sig där. Speciellt när han ligger och vräker ut sig så här. Annars är ju nosen och öronen klassiska ställen som man alltid ska vara försiktig med när det gäller hundar. (Ja, kanske inte toklurviga New Fondland-öron eller liknande..)
Elliot däremot håller sig i skuggan som en normal hund – och i en normal liggställning. *skratt* Men jag kan tänka mig att det måste vara jättevarmt för honom som är svart när solen eldar på så här. Mamma klipper ner honom med jämna mellanrum, speciellt när det är så här varmt, och det märks tydligt att han blir mycket piggare när han slipper den varma pälsen. Han blir dessutom ”valpigare” på något sätt och l eker mer, och han ligger (om möjligt) ännu mer i knät och under täcket på nätterna när han är nedklippt. En annan fördel är att man har lättare för att se och plocka bort eventuella fästingar på honom när han inte är så långhårig. Han har visserligen haft Frontline hela sommaren, men en och annan j-el har ändå lyckats nypa sig fast och det är näst intill hopplöst att dom dom utan att dra med sig päls samtidigt. Hua, vad dom är vidriga dom där små krypen!
Dock, värmen kan bli för mycket ibland även för Loxy. Och då brukar han åla sig iväg en liten bit så att han får huvudet och överdelen av kroppen i skuggan, sen somnar han om igen. *s* Men att han är en liten värmedyrkare är höjt utom allt tvivel! Trots värmen nu på sommaren så är det ändå mer fart och bus på honom än vintertid när det är kallt, då han bara släpar sig fram och ser ynklig ut. Precis tvärt emot andra hundar med andra ord, som brukar piggna till när det blir lite svalare. Jag funderar ibland på om det bara är Loxy eller om det här är en typisk chihuahua-grej? Jag vet ju att många andra chi avskyr kyla, men jag vet ungefär lika många som inte bryr sig om den ett dugg.
Har du en vavva så får du jättegärna berätta. Så ska jag även försöka komma ihåg att fråga dom jag känner, eller slänga in en fråga på chiforum.
Nu ska jag ta itu med lite datorarbete här. Ha det bäst alla, och på återseende!