Nu är jag äntligen klar med mitt terapiarbete! Jisses! Det krävs tålamod att stå och skära till lagom stora (små) bitar korv och blodpudding till min lilla rackare. 
Men det är ett perfekt godis där man dessutom vet exakt vad lilleman får i sig. Han är nämligen en smula överviktig för tillfället…
Men jag vill ju ändå kunna belöna honom vid vissa tillfällen, och att då ugnstorka eget godis så att fettet går ur, är ett suveränt sätt tycker jag. Så nu står plåtarna i ugnen på 50 grader och där kommer de förbli några timmar framöver. Ju mer man torkar dem, desto mer går ju fettet ur, och ju mer hållbarare är de sedan. Men vill man ha godiset lite mjukare, så funkar det ju jättebra att förvara dem i små påsar i frysen efteråt, och det man har framme för stunden lägger man i kylskåpet. Jag har inte riktigt bestämt mig ännu, hur länge de ska få stå inne. Men jag vill ju ha bort så mycket fett som möjligt, så det lär bli ett tag.
Nu ska jag knalla ut med Lilleman en sväng, och sen är det dags för CSI Miami och en ordentlig bit hembakad morotskaka. För jag behöver i allafall inte hålla vikten, tvärt om. 
Ha en skön kväll alla, och en god natt när det blir dags.
// Indra – Vill inte ut i kylan…och inte Loxy heller. Sådan matte, sådan hund..
