En brinnande morgonhimmel…

 

Hej på er därute!

 

Idag får mammas Pellisprick hälsa god morgon. 🙂 Jag sitter här och väntar på att klockan ska bli lite mer innan jag ska kila ner och hugga mamsen och Elliot innan dom hinner ge sig ut på sin morgonpromenad, så jag kan göra dem sällskap. Eftersom jag varit vaken mer eller mindre hela natten och suttit här ensam och ugglat, och nu varit uppe sedan Håkan åkte till jobbet så börjar jag blir mer än lovligt sällskapssjuk. *s* Så jag tänkte att vi skulle hinna med en liten tur innan min syster dyker upp här i Borås idag med sina två galna grabbar. Haha! Hugo och Hampuz ska vara hos mamma i helgen och dom är mer vilda än tama dom där två. 😉 Min syster säger det själv; dom är som ett helt dagis. 😛 Dessutom tänkte jag hinna säga hej och krama om min syster innan dom far vidare. Bäst att passa på när man kan ses, det blir ju inte så ofta som man hade velat tyvärr, när vi bor så långt ifrån varandra.

 

Jag sitter här och tittar ut genom fönstret och beundrar den helt fantastiska soluppgången som vi har idag. Hela himlen brinner i gula, orange, rosa, lila och röda nyanser. En fantastisk syn! Jag skulle gärna fota det om jag kunde, men vi har balkongen riktad åt fel håll, och fönstren åt ”rätt” håll är så instängda av skrivbord, gardiner m.m. att jag inte kommer intill för att fota genom öppet fönster. Det är bara ”vädrings-öppetbart” om man säger så. Men nu under hösten och de här kalla mornarna (det var vansinniga 4.3 grader när vi gick upp i morse) brukar vi bjudas på såna här soluppgångar nästan varje morgon, så jag ska ta kameran och gå ut tidigt någon dag och se till att få lite foton. Men här kommer i allafall några bilder tagna åt ”fel” håll, och där kan man i allafall tänka sig hur själva soluppgången ser ut, när den speglar sig så här åt andra hållet.

 

 

 

 

Och med dessa morgonbilder önskar jag er en kanondag i det fina vädret som utlovats idag. 😀

Jag återkommer lite senare.

Må så gott alla!