Det blev inget långt besök nere hos mamma. Vi märkte redan strax innan jag skulle gå, Håkan och jag, att det inte var riktigt som det skulle med Loxy. Han gnydde på ett sätt som han inte brukar vid ett tillfälle, nästan som om han hade ont nånstans, var lite orolig och darrade när man tog honom i famnen. Men jag tog ändå med honom en stund ner till mamma, för att se om han kanske piggnade till lite. Det blev dock tvärt om, han var helt ointresserad av allt och alla och låg bara på soffkanten och darrade. Så det blev en snabbfika brevid honom i soffan och sen bar jag honom hem, för jag tyckte att han verkade lite ostadig på benen. Väl hemma, lade han sig på Håkans bröstkorg, men han slog sig inte till ro för att sova, utan låg bara och följde mig med blicken. Jag gjorde ett litet test och bjöd honom en bit leverpastej som han är fullkomligt tokig i. Han ville inte ha den. Precis innan jag lämnade mamma, så sa jag just det, att vill han inte ha något godis nu när vi kommer hem, så är det något som är riktigt fel.
Jag bäddade upp sängarna i sovrummet för att lägga mig och vila en stund med honom, och för att han skulle få försöka slå sig till ro därinne, där det var tyst och mörkt. Men när jag lyfte upp honom ifrån Håkan, med ett grepp med båda händerna runt sidorna och bröstkorgen så gnydde han till. Innan dess hade jag funderat på om det kunde vara öronen som gjorde lite ont, efter att vi har börjat spruta dem med det där medlet vi fick hos veterinären, för han ruskade på huvudet med jämna mellanrum. Men nu verkade det ju inte som om det var något sånt heller.
I sängen lade han sig genast ner, men hade svårt för att hitta en bekväm liggställning, och han verkar fortfarande lite orolig. Dock har han slutat darra, men han rör sig väldigt försiktigt. Nu ska vi avvakta och se en stund hur det här utvecklar sig. Han har ingen feber och ögonen är uppmärksamma och klara, så på det sättet ser han inte sjuk ut. Jag har inte den endaste aning om, vad det är som har hänt. Vi har gått igenom dagen minut för minut i princip, Håkan och jag, och kan inte komma på något annorlunda eller avvikande som har hänt.
Nu ber jag och hoppas av hela mitt hjärta att det inte är något allvarligt, och att lilleman mår bättre snart, annars får vi åka upp till Djursjukhuset med honom ikväll. Håll tummarna för min älskade lilla skatt alla.. jag är så orolig för honom.
