Det sägs ju att en olycka sällan kommer ensam, och det verkar onekeligen stämma ganska bra in på mig just nu. Olycka kanske man inte kan kalla det men.. i allafall; Först blir ju Loxy sjuk och jag har ägnat varje vaken tanke åt honom det sista dygnet..(precis som om det skulle vara nåt unikt…*s*), och för en gångs skull är jag faktiskt glad att jag inte kan sova, så jag kan hålla koll på lilla sötnöten. Men så, precis innan jag skulle gå och lägga mig i går kväll, så hör jag hur Linus klor klickar i parketten när han går, så jag bestämmer mig för att klippa klorna innan jag går till sängs.
Av någon märklig anledning så är Linus helt kolugn när jag klipper, något som han inte varit de senaste 15 år sen, så jag började naturligtvis undra vad det var med honom. Så när jag var klar med sista klon så tittade jag lite mer noggrant på honom, och upptäcker att bägge ögonen är igenkletade med något. Jaha, ögonhinneinflammation igen.. Det är inte första gången, och något som jag blir lika arg för varenda gång. Inte på stackars Linus, utan på den sjuka framavlingen av dessa hårt typade perserkatter och allt vad det för med sig, som jag har skrivit om vid ett tidigare tillfälle under kategorin ”Djur” och rubriken ”Linus”. Hade jag vetat bättre för ca 15-16 år sedan så hade jag aldrig köpt en perser, men då såg jag bara dessa ulliga, lurviga, gulliga katter med platta nosar och pyttesmå öron.
Jag tog med mig Linus in på toaletten för att torka ur hans ögon och ser att det ena ögat är helt igenmurat. När jag försiktigt lossar på den hårda skorpan som sitter fast i pälsen, så väller det ut tjockt gult var ur ögat. Det här har gått oerhört fort, för jag gör alltid en genomkoll av alla mina djur varje dag. Linus, som vanligtvis är väldigt skygg och rädd när man hanterar honom, var helt lugn och jag höll på i säkert 20 minuter och bara rensade och torkade rent hans ögon, nos och ansikte. Eftersom jag har varit vaken i natt, så har jag kunnat hålla koll på honom hela natten och torkat ur ögonen så fort det har blivit geggigt, och i morgon ska jag ringa veterinären och höra om dom tycker att jag behöver komma in med honom. Annars ska jag bara fixa lite koksaltlösning och skölja ur ögonen med så jag får bukt med bakterierna.
Stackars lillkillen säger jag bara. Och även om jag upptäckte det relativt fort, så känner jag mig ändå som världens sämsta matte, som inte upptäckte det ännu tidigare. Men som sagt, det går fort, jag har varit med om exakt samma grej vid två tillfällen tidigare. Dock inte riktigt så illa som nu, med så mycket var. Hoppas verkligen att jag lyckas få ordning på det i morgon.
Loxy har sovit hela natten i allafall, han rör sig mycket smidigare när han byter sovställning nu och verkar inte alls ha lika ont längre. Jag undrar om inte Heléns stretching hjälpte en hel del, för det var efter det som allt verkade vända och han blev piggare. Jag antar att han kommer vilja gå ut snart, eftersom jag gav honom druvsockervatten under kvällen igår, och jag tror inte att han var så het att kroppen sög åt sig allt. Så jag väntar bara på att han ska vakna nu, för jag vill gärna se så att han gör nr 1 & 2 ordentligt.
Men jag ska inte förneka att jag är ganska trött nu. Både sömnbrist och oro gör ju att man känner sig ganska utpumpad. 
Så jag tänkte lägga mig och vila lite igen, så fort jag har varit ute med lilleman. Hoppas allt är väl med dig och att du får en riktigt fin onsdag! På återseende under dagen.
