Min underbara sommarduk från mormor…

 

Jag längtar efter våren och att få börja plocka fram alla härliga ljusa och blommiga dukar och andra textilier och inredningsdetaljer att ljusa upp hemmet med. Den här duken är något av det första som kommer att hamna på köksbordet. 😀

 

 

Den här duken har legat i mitt linneskåp i flera år helt oanvänd. Inte för att jag inte tyckt om den, utan absolut tvärt om – jag älskar den! Men därför har jag heller inte vågat använda den. Jag har varit livrädd för att jag själv eller någon annan skulle spilla något på den, så att det skulle bli fläckar som inte går att få bort. Jag är fortfarande rädd för det, och jag vet att jag är något nojjig när jag har den på. Jag tjatar på alla som kommer hit att dom ska akta duken, (hotar dem snarare…hehe..) lägger på bordstabletter och annat för att skydda den, osv.

 

 

Lite märkligt tänker ni säkert, att vara så hispig när det gäller en duk. Men för mig är det inte bara en duk.
Den här har nämligen min älskade mormor broderat till mig.
När hon levde och fortfarande hade orken kvar, så började hon brodera varsin duk till sina fyra barn. Och när hon var klar med dem, så fortsatte hon med sina barnbarn. Alla skulle få en egen unik handbroderad duk av henne, och det här är alltså min. Därför är jag så rädd om den här. Den är inte bara en vanlig duk för mig utan ett vackert minne. Men jag insåg ju till sist att den inte kom till sin rätt liggandes gömd i ett linneskåp år efter år för att jag inte vågade riskera att använda den. Jag tror inte mormor skulle vilja att jag gjorde så heller. Vackra saker ska användas, även om man naturligtvis är rädd om dem.

 

 

Så numera ligger min vackra sommarduk på under somrarna och på grund av min extremt noggranna skötsel och försiktighet så ser den fortfarande lika ny ut som den gjorde när jag fick den av min mormor för många år sedan. Och nu längtar jag efter att våren ska komma, så jag kan få lägga på den igen. Jag tror den kommer att bli jättefin till de nya gardinerna som jag ska beställa till köket. 😀