Min älskade mamma kom upp till mig redan vid 20-tiden i kväll, för att slippa vara hemma och stå och se på när Dennis åkte hemifrån med Gosan och Smulan. Vi satt vid köksbordet och pratade om precis allt möjligt utom mammas katter. I varje fall i början. Sedan började mamma undra om hon hade gjort rätt. Gosan var inte lika dålig som Smulan och hade säkert kunnat leva ett tag till. Men förr eller senare hade även hon fått problem med klustret av tumörer hon hade på magen.
Dessutom hade mamma börjat lägga märke till att hennes balans och reaktionsförmåga inte var riktigt lika bra längre, och eftersom Gosan var ute då och då på dagarna, så fanns ju risken att hon förr eller senare kunde bli överkörd. Nu ännu mer, eftersom hon inte hängde med lika bra längre. Så jag anser ju att mamma gjorde alldeles rätt som lät även Gosan somna in nu, innan hon blev så sjuk att hon började lida svårt av det. Smulans allmäntillstånd var ju inte heller synligt nedsatt ännu, men bara det faktum att hon börjat blöda ifrån tumörerna tydde ju på att hon var på väg att mycket snabbt bli sämre. Nu fick båda i stället somna in i lugn och ro.
Vi väntade på Håkan som var iväg tillsammans med de andra killarna för att köra hojarna till Knallerian inför motorcykelutställningen i morgon. Det tog längre tid än väntat, eftersom det naturligtvis började regna strax innan dom skulle iväg, så det var bara att börja putsa cyklarna när dom kom fram till köpcentrat. Men strax över åtta dök han upp efter att ha fått skjuts av Helén ifrån Knallerian till MC-lokalen där bilen stod parkerad. Vi snodde ihop en snabbmiddag bestående av köttbullar, potatismos, gräddsås, smörgåsgurka & lingonsylt. Riktigt gott! 
Och riktigt mysigt att sitta och småprata vid middagsbordet tillsammans, vi tre. Jag tror mamma behövde det också, så hon slapp sitta ensam hemma och tänka på hur tomt det blivit efter Gosan och Smulan. Det mesta känns jobbigare kvälls- och nattetid, så i morgon bitti kommer det bli mycket lättare att gå hem och ta itu med alla kattsaker som ska rensas ut ur lägenheten och slängas, ges bort eller sparas. Nu har vi suttit och pratat en stund med lite snacks på bordet, men det börjar bli dags att plocka fram sängkläder åt mamma. På återseende lite senare.
