Det anonyma brevet…

Kommer ni ihåg att jag berättade om ett anonymt brev som kom på posten i förra veckan? Ett jättegulligt och omtänksamt brev om en ängel som skulle komma och hålla mig sällskap när jag fick mina migränatacker.

Ja, jag tog förstås förgivet att det här gällde en symbolisk ängel och var jätteglad för brevet och tanken bakom det hela, att någon faktiskt hade satt sig ner och skrivit en sån här sak. Jag hade ju några tänkbara personer i tanken som jag anade kunde ha gjort det här, och en av dem var mer tänkbar än de andra. Och jag hade rätt, även om det tog en stund innan jag fick ett erkännande. *skratt* Hon drev med mig en bra stund och jag var fullkomligt förvirrad ett tag, över historier om änglar som fastnat i tranesvärmar och stoppats av snöstormar på väg från Norge osv. Haha! 😉
Men det roliga var att hon lyckades lura  mig ännu en gång. 😛 För hon spann vidare på min idé om en symbolisk ängel och jag hade ju ingen orsak att tänka något annat.

*

Men så dagen efter så kommer det ytterligare ett brev. Ett stort vitt kuvert med texten ”Jag är här nu! Släpp ut mig innan jag kvävs!” *skratt*
Och i kuvertet ligger något inslaget, med en lapp på där det stod ”Jag är din nu och jag heter Rosalie”…

 

Jag hade fått en helt underbart ljuvligt söt handgjord Tilda-ängel! 😀

 

Jag blev både full i skratt och absolut jätteglad när jag såg henne. Så himla söt! Men att jag var så himla lättlurad hade jag inte en aning om. *skratt* Det var bara att ta telefonen igen och ringa upp den ”skyldige”. 😛 Och hon hade förstås väldigt roligt. 😀
Hur som helst, jag sa att jag skulle hålla det för mig själv, men jag måste ändå få tala om att det är min älskade moster som har gjort det här för mig. 🙂 Och det är ofattbart så mycket det betyder att någon gör en sån här sak, att man bara får veta att någon tänker på en när man ligger och är sjuk. Jag har ofta tänkt på det när jag får alla gulliga och uppmuntrande kommentarer här på bloggen också när jag är dålig. De betyder verkligen jättemycket.

 

Efter en lång stunds provande hit och dit så hängde jag till slut upp Rosalie över vår säng, rakt över min huvudkudde. Men jag är inte så säker på att hon trivs där faktiskt. Jag ska prova lite fler ställen, men jag vill ju ha henne i sovrummet, så jag får väl se om jag hittar något bättre.

Tilda-änglarna är alltså handgjorda och jag har kikat runt lite på nätet efter att jag fick min Rosalie. Ingen ängel är den andra lik, alla är unika. Jag vet tyvärr inte vem som har gjort min ängel, men jag har varit inne på flera olika sidor på nätet med Tilda-änglar och dom är verkligen otroligt söta. Jag har fått lite foton på Rosalies släktingar, men eftersom jag inte vet vem som har gjort dem än, så kan jag inte länka bilderna till skaparen, så det får vänta lite. Men jag kan i stället tipsa om ett annat ställe där ni kan kika på Tilda-änglar, och det är Moas Lovely Things, som även har lite annat handgjort och vackra saker i shabby chic-stil.

*

Själv hoppas jag att min pyssliga moster ska börja sy såna här Tilda-änglar, för jag tror nog att Rosalie skulle kunna tänka sig lite sällskap framöver. 😉

Tack än en gång kära du! 😀