Först in – Sist ut.. min lilla Tinky somnade in idag..

 

Hej på er därute i natten…

 

Ikväll har jag inte kunnat somna, trots att jag är ordentligt trött och verkligen borde brinna av totalt. Men jag är samtidigt uppe i varv, har så mycket att göra hela tiden nu och svårt att koppla av på kvällen.

I  morse hände dessutom en tråkig sak. Vi har i ca två dagar nu sett att Tinky, min undulat, har suttit på ett ben hela tiden, med det andra benet uppdraget. Han åt och drack dock som vanligt, och kunde klättra och använda benet ibland även om han helst undvek det, så jag tänkte att han kanske fastnat i något eller stukat sig lätt och att det skulle bli bra snart. Men i morse när jag satt och drack morgonkaffet så såg jag att han hade stora problem att hålla balansen på sin sittpinne. Han var trött och vinglig och höll sig fast i gallret med näbben. Då ringde jag förstås Blå Stjärnan direkt och vi fick komma in med en gång.

 

 

Den gulliga personalen däruppe tog hand om Tinky när jag kom upp med honom i en liten papplåda. Han brukar vanligtvis vara en ganska bitsk liten herre, men idag hade han inga krafter att bita så hårt som han brukar när jag tog honom i handen. Och efter lite ilsket kraxande i början, satt han sedan tyst hela vägen.

Jag fick höra efter avlivningen – som, ifall någon undrar – även på små fåglar görs med en injektion sömnmedel, att han inte hade något brott eller synlig skada på benet, så veterinären trodde att han kunde fått en nervskada. Han var dessutom väldigt mager, trots att han ätit som vanligt ända in i det sista. Men – och det är troligtvis orsaken till detta – han blev 11 år gammal. Det är en hög ålder på en liten undulat.

 

Nu ligger han i allafall begravd på en hemlig liten plats och även om det känns jättetrist förstås, elva år är en lång tid att ha ett litet djur, så känns det samtidigt som en lättnad att slippa se honom må dåligt. 🙁
Jag hade som mest 20 stycken undulater för några år sedan, men tyvärr drabbades de av någon magåkomma och gick bort, den ena efter den andra. Men Tinky överlevde och han var den första av dem alla som jag köpte.

Först in – sist ut…

 

Men nu ska jag lägga mig och försöka sova igen och hoppas att det funkar den här gången.

Ha en god natt alla och på återseende – när tid finns.. 🙂