Så var det kväll igen…

 

God kväll på er!

 

Ja, inte hann jag med att blogga den här dagen heller. 😉 Där var jag nog lite väl tidsoptimistisk. *s*
Men trots att vi har varit iväg nästan hela dagen så har den ändå varit lite lugnare – om än med vissa dramatiska inslag. =))

 

Tidigt på förmiddagen åkte vi upp till Vårdkasen här i Härnösand, Håkan och jag, för att titta på utsikten över stan. Det ligger så högt upp att det till och med slog lock för öronen när vi åkte uppåt. Och längst upp på toppen står dessutom ett nybyggt utsiktstorn så man kommer ännu högre. Det klättrade (eller åkte – det fanns till och med hiss) vi inte upp i idag, för det var ingen större idé. Vi såg nämligen knappt något alls däruppe. Molnen låg så lågt att vi stod mitt inne i dem och allt omkring oss var helt mjölkvitt. Men några sprickor i molnen fanns det, så jag plockade ändå upp kameran och skulle ta några kort…

Då går jag – min klant – och slinter i gruset och trampar snett så illa att jag knappt kan gå nu. Jag vet inte riktigt vad som hänt med foten, men en ordentlig stukning är det nog hur som helst. Den är så svullen att jag inte ens får på mig skorna längre, och det skär som knivar i den om jag rör den det allra minsta.
Nu har jag dock fått på en stödlinda som min gulliga ”svärfar” fixade fram nånstans hos nån granne, och med den känns det i allafall lite lättare att halta fram. Men usch vad jag blir arg på mig själv! Tur i oturen i allafall, att det hände så här sent på resan så inte hela veckan blev förstörd. Nu får jag helt enkelt halta omkring den sista dagen och så är det inte mer med det. Men som sagt – sur är jag!

 

Dagen har ändå varit jättemysig trots det här. Vi har nämligen tillbringat nästan hela dagen, ungefär 4-5 timmar, hemma hos Håkans faster Elsie. Hon är absolut i särklass den mest beundransvärda människa jag nånsin stött på.

Hon är 80 år gammal, lider av en svår reumatisk värk och det har satt sina spår på lederna. Händerna är nästan vanställda av stora knölar och knotor och hon har svårt att gå.
Men trots allt detta och förmodligen en hel del annat som kommer med åldern, så är hon helt otroligt positiv. Hon är konstant glad, skrattar hela tiden och är över lag bara positiv. Men inte nog med detta. Utöver det glada humöret så är hon nästan galet aktiv. Hon sköter om hela sitt hem själv, springer på stan och shoppar, bakar för fullt (kan man inte knåda med händerna så går det lika bra med armbågarna…) och jag vet inte allt hon håller på med. Jo en sak till vet jag! Idag när vi kom, så satt hon vid köksbordet och broderade en stor brickduk för syföreningens räkning. Broderade med dessa händer som är så förstörda av värk?!! Jag är sjukt imponerad! Och det känns som fullkomlig idioti att klaga över min stukade fot en dag som denna när man sett denna underbara människas positiva livssyn. Man kan inte göra annat än att tycka om henne.

 

Efter fika i finrummet med flera olika sorters nybakade kakor och bullar, så gick vi en tur upp till hennes vind. Hon hade nämligen en hel del saker där som hon försöker bli av med. Och jag hade fått ett tips från ”svärmor” om en sak där. 😉

 

Det var den mest spännande antik- och loppisbutik jag varit på – i privat regi…*skratt* Där fanns så många skatter att det inte var klokt! 😀

Så numera är jag överlycklig ägare till en fantastiskt fin liten kökssoffa! Precis en sån som jag har varit på jakt efter och sökt överallt på Blocket och Tradera, utan resultat. Den här har Håkans farbror gjort en gång i tiden, och det är ju extra roligt att ha något som är handgjort av någon inom släkten. Dessutom fick vi två vackra stolar som vi ska ha i köket, så nu är det bara slagbordet som saknas. 🙂
Faster Elsie gjorde sitt bästa för att prångla på mig så mycket som möjligt, till Håkans stora förfäran…haha! Men vi kan ju ändå inte få med oss det här nu, eftersom vi inte har dragkrok på bilen. Så möblerna ska skickas ner med budbil senare, och då fick även en vacker helfigurspegel med guldram följa med också. Plus några jättefina trasmattor som Elsie har vävt själv och som såg precis nya ut. Ett par stycken som gick i rosa till köket, och tre stycken i mintgröna toner som kommer passa perfekt i sovrummet nu när vi skaffat det nya överkastet i den färgen. 😀

 

Där fanns mycket mer som var väldigt intressant, och det mesta är sådant som Håkans farbror själv har gjort. Kommoder, pedistaler, små hurtsar och annat, med vackra svarvade detaljer. Han var verkligen sjukt duktig!

Jag tog inga kort uppe på vinden idag, men foton kommer såklart på sakerna senare, när jag har fått hem dem. 🙂

 

Efter vindsbesöket var det dags för en tretår och lite mer goda kakor, och till slut ringde Håkans pappa och undrade vart vi höll hus? *s* Middagen stod på bordet, så det var bara att åka hemåt, till en ljuvligt god middag med ugnstekt kyckling. =))

Nu sitter vi i soffan med en hemlagad ris à lá Malta toppad med hallon framför oss. 😀 Jag har nog gått upp minst 5 kg den här veckan. *s*

 

Jag återkommer senare med foton ifrån dop och andra begivenheter, men det är så mycket kort att gå igenom, så jag har inte hunnit det än. Ikväll får en bild på min lilla blomsterskål på rummet illustrera inlägget. 😉

 

Hoppas ni har det bra vad ni nu är eller har för er, och att ni haft en fin dag.

Må så gott alla och ha en mysig kväll! På återseende senare!