Det har varit en oerhört intensiv helg! Helgen för mitt EU-körtkort.
Jag lovade mig själv att förbereda mig noga för den här intensivkursen, för jag vet ju mycket väl sedan skoltiden, hur tufft det är att läsa inför ett prov dagen innan. Men som vanligt så gick tiden, man hade tusen andra grejer att göra, man sköt upp pluggandet till dagen efter…och dagen efter… och..osv. Och helt plötsligt var det lördag den 31 mars och dags för kurs. Panik!
Lördag
Klockan 10.00 satt jag i ett ”klassrum” på trafikskolan med 30 stycken 15-åringar, som glodde på mig som om jag kom från en annan planet. 
Sen var det bara att greppa pennan, slå upp anteckningsblocket och tokköra! Tempot var enormt! Jag vet inte hur många gånger jag fick släppa pennan och räta ut fingrarna som var helt stela av skrivkramp.
En paus på ca 2-3 minuter, ca en gång i timmen, och 25 minuters lunch runt 13-tiden. Utöver det var det bara ett totalt pepprande av information. Herregud, säger jag bara! Det är tur att man har lärt sig lite om studieteknik tidigare i livet, men hur längesen var det inte man satt i en skolbänk? Och eftersom kursen till 99% bestod utav tonåringar så existerade inte något sådant som kaffepaus. Utav alla år i skolan så var detta nog den tuffaste lektionsdag jag någonsin har upplevt!
Praktiken, dvs körningen och genomgången av EU-mopeden, sk fordonskännedom, skulle egentligen inte äga rum förrän på söndagen. Men direkt på morgonen frågade instruktören om det var någon som ville utnyttja det vackra vädret och köra redan på lördagen? Jag hoppade på det direkt, eftersom körningen var det som jag var mest nervös för och det kändes skönt att få det undanstökat, och bara kunna koncentrera sig på teoriprovet på söndagen.
Så runt 16-tiden, när teoridagen var över, så var det bara att hoppa in i bilen och dra upp till området Hulta här i Borås, till en plats dom använder för körning. Vi hade med oss två moppar i en hästtransport som vi hjälptes åt att lasta ur när vi kom fram.
Vi var fyra stycken i den första gruppen, och skulle köra två & två. Testet bestod av en serpentinbana och en raksträcka med koner i slutet som vi skulle tvärnita i mellan. Dessutom skulle vi öva på krypkörning, balans och säkerhet.
Efter en ganska märklig genomgång av moppen där ingen av oss fyra direkt visste vad vi gjorde, så var det dags. Jag & en 15-årig tjej skulle köra först.
HERREGUD, säger jag bara!
Jag var 100%-igt säker på att jag skulle 1. köra ihjäl mig 2. köra ihjäl instruktören 3. definitivt bli underkänd!
Man kan nog känna sig lite lättad som nybörjare när man hör att man ska krypköra och slippa gasa på för mycket i början, men den lättnaden var nog det största misstaget jag har gjort! Jag började fundera på om jag hade någon balans över huvudtaget! Efter att ha plöjt åttor över halva planen, kört ner i princip varenda en utav konerna och gett instruktören motion för ett år typ, så fick jag äntligen öka farten en smula. Men då var jag så slut att jag knappt kunde röra mig. Jag hade nog kramp i varenda känd muskel i kroppen. (okänd också för den delen). Och då var det dags för bromsträning. 
Det gick ju super! Gasa på ordentligt på en raksträcka… och så tokbromsa! Instruktören stod precis rakt framför konerna, (hur 17 vågade hon det?) och tyckte det gick jättebra. ”Ta ett varv till” säger hon och jag släpper bromsen, med resultatet att moppen tog ett jättesprång framåt, och min stackars instruktör fick kasta sig undan. ”Släppa gasen är en god idé”, säger hon och ser en smula svettig ut. Hon måste ha ett tålamod utan dess like…
Efter en halvtimmes körlektion hade jag i allafall kommit såpass långt att jag klarade serpentivbanan i god fart och även inbromsningarna. Utan full gas samtidigt. Jag har en känsla av att både instruktören och tonåringarna fick en kraftig nära-döden-upplevelse under tiden jag körde. Den förstnämnda av skräck och de andra av skratt.. 
Behöver jag tala om att jag tvärdäckade klockan 20 den kvällen?
Söndag
Redan runt sjutiden var jag uppe och satte mig med mina anteckningar för att plugga. Håkan hjälpte till att förhöra mig med jämna mellanrum, och till sist var det dags att åka till körskolan igen.
Provet bestod av 30 frågor, man fick ha högst 6 fel för att bli godkänd och man hade en timme på sig att göra provet. Jag varken minns eller orkar gå in på alla frågorna, men det var en något svettig stund när man hade lämnat in sitt prov och bara satt och väntade på att bli uppropad, eftersom proven rättades direkt. Jag hade tvekat på några av svaren, så jag var ganska säker på att jag hade en del fel. Frågan var bara; hur många?
Men som alla säkert förstått av mitt grattis till mig själv, så klarade jag det! 
4 fel hade jag, och det får man väl säga var okej efter en intensivkurs på en dag. Så nu dröjer det bara ungefär en vecka, så har jag mitt EU-körkort i handen. Ungefär samtidigt som min lilla pärla kommer. Men en sak är ju toksäker! Det blir en hel del träning här ute på parkeringsplatsen innan jag över huvudtaget börjar fundera på att lämna området!
Stort tack till Asplunds Trafikskola!!
//Indra – Moppespättan
