Operation för mamma i dag – torsdag…

Hej på er alla där ute i natten!

Det var sängdags här hemma för många timmar sedan, men än har inte jag somnat i alla fall. Det kan säkert bero till viss del på att jag sov flera timmar idag på dan, men inte bara helt klart. Jag är ju toktrött fortfarande, jag kan bara inte somna.

Lite beror det säkert också på att jag är spänd och orolig inför morgondagen och min mammas operation. Nu för tiden är ju dessa ingrepp nästan rutiningrepp, de görs så ofta. Men det spelar ingen roll. Nu är det min mamma det gäller och då är det lite svårare att ta lätt på det.
Mamma sover på vår soffa i natt och väckarklockan på rumsbordet kommer att ringa klockan 05.00 i morgon bitti. Då ska mamma upp och duscha med en sån där specialtvål som man får köpa på Apoteket och tvätta sig med före operation. Jag önskar att jag kunnat göra i ordning en god frukost åt henne medans hon duschade, men sedan tolv i natt så har hon inte fått äta någonting. Däremot får hon lov att dricka fram till och med två timmar före op, t.ex. Kaffe, te och annat – dock inte mjölkprodukter. Så en kopp morgonkaffe kan jag i allafall göra i ordning åt henne.
Klockan sju kör sedan Håkan upp henne till sjukhuset där min älskade moster möter upp henne. Då är det nästan två timmars förberedelser innan op, tiden är satt till 10.00. Hoppas det inte blir några förseningar idag utan att allt går enligt tidsschemat.

Så klockan 07.00 idag börjar min och mina syskons väntan på telefonsamtalet som talar om att allt har gått bra. Då ska jag antingen åka upp till lasarettet och hjälpa mamma tillrätta om hon måste stanna kvar, eller hämta henne hit hem till oss om hon får åka hem. Det vet vi inte hur det blir än. Men i vilket fall som helst så får hon inte vara ensam de första dygnen och hon får heller inte sova med Elliot på grund av infektionsrisken. Och eftersom Elliot är mammigare än Loxy och aldrig skulle acceptera nån sunkig dyna på golvet eller så..*s* så har vi fått pussla en hel del.
Mamma får sova hos Håkan och mig, och min bror Dennis och ena syster Nicole ska turas om att bo i mammas lägenhet med Elliot.

Nu är det tre timmar kvar tills mammas väckarklocka ringer och en av vår familjs jobbigaste dagar på mycket länge sätter igång. Men även de senaste veckorna har varit väldigt påfrestande för både mamma och oss anhöriga, med prover, tester, väntan och besked.

För omväxlings skull har jag valt att skriva väldigt privat här i
bloggen i natt – helt enkelt därför att jag vill att man ska uppmärksamma bröstcancer ännu mer än vad man gör idag, både genom egna regelbundna undersökningar, genom att gå regelbundet på mammografi och även genom att stödja Bröstcancerfonden Rosa Bandet – inte bara i oktober som är den officiella månaden, utan hela året.
Kanske kan min mammas historia få åtminstone någon enstaka att vara lite mer noggrann med egenundersökningen och därigenom vara ute i tid om något skulle vara fel.

Nu ska jag lägga mig en stund till och se om jag kan få lite vila innan klockan ringer.
Håll gärna alla tummar och tår ni har för min mamma under torsdagen.
Fortsatt god natt alla!