I dag var det inte roligt att vakna. Det spelar ingen roll att man har sovit hårt hela natten. Så fort man börjar vakna, innan minnet ens har hunnit ifatt en, så vet man i hela kroppen att något jobbigt har hänt. Jag har fått sova hela natten, jag var ju helt utmattad i går, men jag vaknade med en klump av sorg i bröstet. Linus finns inte mer. Så tomt det kan bli efter en liten katt. Men på samma gång som sorgen sliter i mig, så finns där också en känsla av lättnad. Över att han inte behöver lida mer, över att jag inte behöver gå omkring och oroa mig för honom mer. Det är också en lättnad att allt gick så fort. Han har troligtvis haft problem med njurarna en längre tid, men inte så mycket att han har lidit av det. Det var först det sista dygnet som njurarna slogs ut ordentligt, och då blev han väldigt dålig direkt. Och även om det blev en chock för mig, som inte hann förbereda mig, så var det det allra bästa för Linus, att allt gick så fort.
På den här sidan himlen finns en plats som kallas Regnbågsbron.
När ett djur som varit särskilt betydelsefull för någon dör,
så kommer det till Regnbågsbron.
Där finns ängar och kullar för alla våra speciella vänner
så att de kan springa och leka tillsammans.
Där finns tillräckligt med mat, vatten och solsken,
och våra vänner har det varmt och skönt.
Alla djur som har varit sjuka och gamla
blir återställda till hälsa och vigör;
de som varit skadade eller handikappade blir friska och starka igen,
precis som vi minns dem i våra drömmar från gångna tider.
Djuren är glada och nöjda, utom för en liten sak;
de saknar alla någon väldigt speciell som de varit tvungna att lämna kvar.
Alla springer och leker tillsammans,
men en dag kommer någon av dem att stanna upp och titta i fjärran.
Dess klara ögon är intensiva; kroppen börjar skälva.
Han springer plötsligt ifrån gruppen, flyger över det gröna gräset,
hans ben bär honom fortare och fortare.
Han har sett dig, och du och din speciella vän möts till slut
i en lycklig återförening för att aldrig skiljas igen.
Lyckliga kyssar regnar över ditt ansikte,
dina händer smeker på nytt det älskade huvudet,
och du ser ännu en gång in i de tillgivna ögonen på ditt djur
som så länge varit frånvarande från ditt liv
men aldrig från ditt hjärta.
Sen går ni över Regnbågsbron tillsammans…
Författare okänd…
Gå gärna in på den här länken..The Rainbow Bridge…Glöm inte att sätta på ljudet.
Sov så gott min lilla Linus…
