Hej alla därute som kanske är vakna.. 🙂
Jaha, då satt man här igen då. Det ska inte bli långvarigt. Jag ska snart hoppa i säng igen och försöka få mig lite vila, men visst är det märkligt. Jag har varit så trött ikväll att jag nästan mått illa, och fick nästan tvinga mig till att vara vaken så jag inte gick och lade mig för tidigt och vaknade för tidigt. Men sådana strategier funkar uppenbarligen inte på mig. Efter bara en liten stunds sömn så är jag klarvaken igen, och det är så gott som omöjligt att somna om. Men ibland kan det funka att gå upp så här och sitta en stund vid datorn och göra mig själv trött. Det har ju hänt flera gånger att jag inte kunnat sova i sängen men däremot slocknat sittande framför datorn så fort jag har gått upp. Förhoppningsvis blir jag lite trött av det här nu.
Men nu har det varit mycket sömnsnack den sista tiden, knappast intressant för er att läsa hela tiden. Det är ju dock lätt att det blir så. Bloggen följer ju mitt liv och man skriver ju oftast om det som upptar ens tankar för stunden, vilket just nu råkar vara mina sömnproblem. Men för att lämna det ett tag och nämna något annat, så fattade vi ett väääldigt svårt beslut idag.
*
Vi har ju stått i kö väldigt länge på en lägenhet i ett område som vi verkligen vill bo i, och då menar jag ordentligt lång tid. Man får 1 poäng för varje dag man står i kö, och för vår del pratar vi om fler än ett år kan jag ju säga. Höga poäng numera med andra ord.
I början var vi öppna för både en trea och en fyra så det var det vi skrev upp som önskemål. Det skulle också dubbla chansen att få något i detta attraktiva område förstås, där lägenheterna är lite mer som radhus, etagevåningar med egen ingång, altan med egen liten trädgårdstäppa och så vidare. Sedan vi ställde oss i kö har sju lägenheter blivit lediga och vi har sökt dem alla, men samtliga har gått till andra sökande med högre poäng än oss.
Idag blev en fyra, den första där på över ett år, ledig.
Första impulsen är förstås att kasta sig över knappen och intresseanmäla, men så besinnade jag mig och började tänka efter. Med tanke på våra höga poäng så är det inte helt omöjligt att vi får den här lägenheten om vi anmäler intresse. Men det vi allra helst vill ha är faktiskt en trerummare. Dom är både finare och mycket bättre planerade, en riktigt fin lägenhet. När det gäller fyran så finns det en hel del saker som inte är speciellt bra i planeringen, plus att denna lägenhet – trots att det är en bottenplanslägenhet – ligger i ett suteränghus vilket resulterat i att där inte finns någon vanlig altan utan en balkong i stället, även om den ligger så lågt att man kan gå ut ifrån den. Men nej, det är ändå inte alls vad vi tänkt oss. Ängen utanför sluttar enormt, vilket skulle innebära en trädgårstäppa där hela ”trädgården” är en brant nedförsbacke. Så brant att jag tvivlar starkt på att det skulle kunna gå att ha någon trädgårdsgrupp stående där. Förutom de yttre nackdelarna så är fyrummaren som sagt inte alls lika bra planerad som trean. Det lustigaste med det hela är att den inte ens är en fyra, även om den räknas som det. Det är helt enkelt en del i köket vid den stora matplatsen som räknas som det ”fjärde rummet”, en sak som förbluffat varenda en som har sett de här lägenheterna. Den är dock stor – 101 kvm, men som sagt – några fyra avskilda rum har den inte, så av den anledningen kan man lika gärna välja en trea. De övriga rummen är avlånga och mycket mer svårmöblerade än de mer kvadratiska rummen i trean. Den största – och nästan enda – fördelen med denna lägenheten just nu är egentligen bara att vi skulle få komma till det här fina området. Men accepterar vi bostaden så hamnar vi förstås nere på noll poängmässigt igen.
Så med stor självövervinnelse och is i magen valde vi idag efter denna långa och frustrerande väntan att inte söka den här lediga fyran, utan att vänta på den lägenheten vi hellre vill ha – trean – i stället. Så nu håller vi förstås alla tummar och tår vi har för att någon ska släppa en trea snart, och att vi ligger såpass bra till i kön som vi inbillar oss. 😉
Men nu ska jag krypa i säng igen och se om jag kanske kan lyckas slumra till en stund. Jag har i allafall blivit lite tröttare av att sitta här och skriva så förhoppningsvis får jag lite välbehövlig nattsömn i allafall. 🙂
Hoppas ni sover gott därute de flesta av er, och ni som inte gör det – ha en fin natt och gör som min kära sambo alltid säger åt mig; lägg er i allafall, så kroppen och huvudet får lite vila, även om ni inte somnar. 🙂
På återseende i morgon bitti igen och tills dess – må så gott alla!
Det låter som att du/ni har tagit helt rött beslut med tanke på din beskrivning. Skrev du något positivt alls om fyran förutom att den låg i det området ni vill till??
Ibland ska man nog ha is i magen trots att det kan kännas motigt.
Massor av soliga kramar H