Nej, någon Hello Kitty-laptop blir det nog inte här i huset. 
Men däremot ska det införskaffas nya mobiltelefoner. Främst är det väl egentligen abonnemanget som äntligen ska bytas efter tre års bindningstid på något så korkat som Campuz Mobile. Jag tycker det borde funkat bättre än det har gjort eftersom det går på Telenors nät, men det verkar inte ha någon betydelse i det här fallet. Mottagningen är fullkomligt urusel! Så fort man kommer ett stenkast utanför stadens centrala delar så låter det som om en hackspett sitter och tokhugger i luren, samtalet bryts och endast 112 är tillgängligt. Och det verkar inte spela någon som helst roll vilken stad. Håkan har ju varit iväg på lite olika resor, både på mc och genom jobbet under de här åren, och av någon grumlig anledning så är det alltid hans telefon som lägger av medans alla andras mobilabonnemang fungerar klockrent.
Så nu återgår vi till Telia som vi hade tidigare. Det kanske inte är det billigaste efter vad jag har hört, men det har alltid fungerat för oss så det är ta mig 17 värt de extra kronorna för att slippa strulet. Tänk dig bara följande exempel, ett rent hypotetiskt men fullt möjligt scenario:
Du blir stående på en väg nånstans mitt ute på vischan, på väg till några bekantas sommarstuga, och får bara erkänna för dig själv att du kört vilse nånstans mellan granarna. Det är ju en av de situationer där mobilen påpekats vara så suverän att ha. Men på sådana ställen är våra mobiler totalt stendöda! 
Och man kan ju för 17 inte ringa 112 för att fråga efter vägen.
Kontentan av det hela; på de ställen och vid de tillfällen när man kan behöva en mobiltelefon som mest, det är just de ställen där våra mobiler definitivt inte fungerar. Verkligen strålande…
Så, efter denna ilskna utläggning så återgår vi till det ursprungliga ämnet, nämligen telefoninköpet. Och det är ju desto roligare! 
Just nu har jag en rosa (vad annars? ) SonyEricsson. Och grejen är ju den att den senaste tiden har ju marknaden mer eller mindre exploderat i rosa prylar. Tänk om vi rosa-älskare alltid hade haft möjlighet till det utbud som finns idag. Men genom åren så har man möjligtvis kunnat hitta lite rosa underkläder, kanske sängkläder och lite andra saker som liksom inte ska synas öppet. Utöver det har man bara kunnat hitta rosa saker på barnavdelningen. Himla orättvist det där, det har jag alltid tyckt. Får man liksom inte tycka om rosa när man har blivit vuxen?
I allafall, (idag har jag en himla förmåga att spåra ur åt alla möjliga håll) så var jag ju inne på ytterligare en rosa mobil såklart. Och det finns ju så himla många fina! Samsungs nya vridbara lilla rosa är ju riktigt Barbiesöt, men vid närmare eftertanke så tyckte jag att den kändes en liten aning för plastig för min smak. Motorolas Razr V3 tyckte jag var lite kul och den inre displayen är härligt stor och perfekt för mms. Men jag har aldrig varit särskillt förtjust i Motorolas menyer eller upplägg över huvudtaget. Jag har haft många olika mobilmärken under åren, även Motorola, och det är den jag har haft svårast för att lära mig och känna mig bekväm med. Nokia 6111 har jag kikat på länge. Kanske lite för länge kändes det som när jag tänkte efter. Det har kommit så många nya den senaste tiden att den här modellen nästan kändes lite tråkig. Däremot verkar jag inte kunna se mig mätt på Sony Ericssons Z310i! Jag bara älskar den telefonen! Det är nog den det har lutat mest åt under längst tid och jag tycker den är så himla läcker med sin dolda display.
Men så såg jag då Nokia 7390! Jag vet inte säkert, men den bör nog vara relativt nyutkommen, för jag har inte sett den tidigare. Jag kan ju ha missat den också förstås, men det verkar föga troligt. Den är ju absolut TOKSNYGG! Kombinationen av rosa och off white är så himla stilrent och den rosa knappsatsen när man öppnar den är så grymt snygg!
Jaha…
Så… vilken blir det nu då?
Ja…ingen av dem faktiskt..
Men jag var ju bara tvungen att visa alla dessa toksöta mobiltelefoner. Och många av dem är jättebra också, inte bara fina. Men jag gjorde misstaget för tre år sen, att fastna för en rosa telefon och kasta mig över den utan att ens fundera över vad den hade, eller snarare inte hade, för funktioner. Och jag fick en telefon som i princip kan mäta sig med min första Motorola av tegelstensvariant på 90-talet, i varje fall funktionsmässigt. Det misstaget tänker jag inte upprepa.
Så efter många jämförelser och diskussioner med sambon, så har vi faktiskt fastnat för samma telefon, han och jag. Kanske inte den snyggaste på marknaden, men med en funktionalitet som, det måste jag erkänna hur mycket det än svider, kommer ge mig såå mycket mer än bara en vacker rosa färg.
Så får jag lov att presentera min blivande ”bättre hälft”. 
En Nokia N95!
Den här mobiltelefonen har precis ALLT! Jag skulle nästan vilja kalla det mer en minidator som man kan ringa på. Sen tycker jag även upplägget är riktigt coolt. Flera mobiler är ju redan utformade som ”skjutbara” men den här kan man skjuta både upp och ner för att nå olika menyer.
De flesta beskrivningarna av N95’an är som en smärre roman storleksmässigt, men någorlunda kort beskriven har den, förutom ringfunktion;
Inbyggd GPS med antenn och kartor
Det är väl kanske den mest spektakulära funktionen och den som framför allt gjorde att min sambo fastnade för den. Kartorna i sin helhet ligger online och laddas ner via mobilnätet, och dessa går även att se i 3D. Programvara följer med abonnemanget. Det går också att hitta restauranger, bensinmackar och liknande och kartografin täcker över 100 länder. Den här tjänsten är något som särskilt Håkan kommer att ha stor nytta av.
Kamera
Kameran är på hela 5 miljoner pixlar, riktigt maffigt för att vara en mobilkamera. Dessutom finns det autofokus, Carl Zeiss optik, en 20x digital zoom och en extremt stark fotolampa i stället för blixt. Bildkvalitén är riktigt bra, (upp till 2592×1944 i fotoupplösning), både vad det gäller färger och ljus, och kontrasten suverän. Därmed har Nokia gått förbi Sony Ericssons K800 som hittills varit den bästa kameran. Man kan även videofilma med den (VGA), då tar den 30 bilder/sekund och med en 8x zoom. Den kan lagra upp till 300 foton och upp till 100 minuter video.
Inbyggd webbläsare för webb-surfing
Både vanliga webbplatser och mobilanpassade sajter visas bra, och skärmen kan växlas till liggande läge om man vill ha bred bild vid surfningen. Man kan dessutom klicka någonstans på skärmen där det inte är någon länk, och då får man upp en lista på sajter som man nyligen besökt.
Den här funktionen tycker ju jag är roligast förstås. Helt perfekt när man sitter i ett väntrum eller på bussen och har tråkigt. Då kan man gå in och kika runt lite på alla bloggar, slänga in något eget och kommentera lite roliga inlägg.
MP3-Spelare
Det här är en riktig musikmaskin, med ett internt minne på 160 mb som ger ca 7 timmars musik plus att den har en port för MicroSD-kort om man skulle vilja ha mer minne. Den har även inbyggd FM-mottagare och ljudkvalitén är grym med de inbyggda stereohögtalarna. Den spelar inte bara MP3/AAc utan också M4A och WMA.
Utöver allt det här så har den även Bluetooth och Pictbridge-teknologi för trådlös överföring av tex musik och foton, och man kan även skriva ut foton direkt på en kompatibel fotoskrivare. Dessutom har den kompletta anslutningar med bland annat TV-utgång så man kan se fotona direkt i tv’n, eller koppla den till en stereoanläggning.
Den är utrustad med 3G och Edge-teknologi för en bättre datamottagning och förutom att surfa på nätet så kan man använda sig av Word, Excel, Powerpoint och att läsa PDF-filer i den.
Det finns en massa mer information om den här telefonen, men det här är den infon jag förstår och som inte bara är fikonspråk. Men i allafall så är både Håkan och jag helt sålda på den här mobilen, så valet föll på den för oss båda. Det är ju inte jordens billigaste mobil, det ska väl erkännas. Den ligger runt 6800:- . Men eftersom vi redan innan bestämt oss för att skaffa Telia-abonnemang igen, så kunde vi ju utnyttja de erbjudanden som oftast finns i samband med mobilköp. Alldeles perfekt!
Egentligen borde jag få provision på N95-försäljningen efter det här blogginlägget. Men jag är bara så himla faccinerad över hur man kan lyckas klämma in allt det här i en liten mobil på 120 g. Tänk er tillbaka till 80-talet, när man verkligen snackade BILtelefon! En jättelåda som vägde ton med en lur högst upp, som man bar omkring på som en väska. Man kan väl säga att utvecklingen går framåt en smula i vissa fall.
Nåja, nu vet ni i varjefall vad jag ser fram emot. 
För tillfället är jag mest intresserad av huruvida det här inlägget kommer att ta upp en hel sida eller inte. *Skratt*
Informationen om N95’an är ihopsamlad ifrån olika testsidor på nätet, bland annat Prylportalen + www.telia.se och bilderna kommer ifrån www.prylportalen.se
Önskar er alla en god natts sömn och en härlig morgon! 
// Indra – Med tokskrivkramp!
