En kväll för några dagar sedan, tog Håkan och jag tillsammans med vännerna Heléne & Jari, en tur på motorcyklarna ut till ett jättemysigt fikaställe strax utanför Borås som heter Vänga kvarn. Det är ett riktigt gammalt men välbevarat ställe där vattnet fortfarande rinner genom de gamla kvarnhjulen och fikaborden är utplacerade lite här och var i lummig grönska.
Turen var snabbt påkommen på eftermiddagen så vi var ganska sent ute. Kvarncaféet stänger klockan 19, och ett par minuter i sju kom vi dit och sprang in för att se om vi hann få oss en kopp kaffe.
Där inne i cafét stod ägaren och bakade till morgondagen och det doftade nybakat överallt. I en hörna hade hon sin lilla arbetshörna där hon satt och målade akvareller i mån av tid, och några hyllor var fyllda med vackra hantverk till salu, allt ifrån smycken till handmålade sopkvastar. 
Kaffe var inga problem, det var bara att ta vad vi ville ha, och sen kunde vi ställa brickan utanför dörren så tog hon in den när hon kom dagen därpå.
Så vi slog oss ner vid ett bord och njöt av, kanske en av de sista, varma sommarkvällarna. En liten bro sträckte sig över vattnet som delade av serveringen i två delar, och jag kunde ju naturligtvis inte låta bli att smyga omkring och fota lite. I anslutning till cafét ligger också en liten konstutställningslokal där lokala förmågor har möjlighet att visa upp sina alster. Den var tyvärr stängd nu, men kanske vi har möjlighet att åka ut nån gång till denna sommaren. På onsdagar har de öppet till klockan 21 för då är det även musikunderhållning utomhus.
Jag passade på att testa min kameras olika iställningar litegrann, och tog två bilder på vattnet vid det lilla kvarnhjulet, en med rörelse och en fryst bild. Det är lite kul att man kan ta så olika bilder med bara en knapptryckning. Jag älskar verkligen min kamera! 
Efter kaffet och en kaka så gick vi tillbaka till parkeringen där vi ställt motorcyklarna. På vägen passade jag på att ta lite fler kort på omgivningen, som är så himla mysig och pittoresk, med gamla vackra och välbevarade byggnader och bruksföremål.
Ute vid parkeringen kikade vi lite närmare på en nyhet som dykt upp sedan vi var där ute sist. En liten lanthandel var tillbyggd på en av de gamla byggnaderna. Tyvärr var den ju också stängd, med medan vi stod där så dök en gammal man upp. En riktigt glad tok som ansvarade för de gamla sakerna därute och som verkligen älskade sitt Vänga. Han låste upp lanthandeln för oss och visade oss runt och berättade små historier om de gamla möblerna och prylarna de hade därinne. Ett mindre rum i anslutning till lanthandeln fick tjäna som ett litet museum, och han visade oss gamla postskåp, brevlådor och annat som de inte ens kunnat tidsbestämma exakt, såpass gamla var de. I den lilla butiken såldes karameller, mjöl, vykort och lite annat, men mest tjänade även den som en typ av museum, med gamla varor som kunde få vem som helst att bli tårögd av nostalgi.
Sen skulle vi ju fotas med honom förstås, tyckte han, och både Heléne och jag var nog mer än beredda på att få ett litet tjyvnyp därbak. 
*Skratt* Jisses, så han passade på att krama tag i oss! Hehe! 
Men han var så gullig så vi valde att bjuda på det. *Skratt*
Så var det dags att bege sig av hemåt igen, innan det blev allt för mörkt. Men jag sörjde verkligen att jag satt fast på en motorcykel på hemvägen, i varjefall i fotograferingshänseende, för den solnedgången som vi åkte i på vägen hem var helt fantastisk! Inte bara himlen brann i eldfärger utan även skog och åkrar runt omkring tog färg av den nedgående solen. Sen att jag såg färgerna så extremt starkt kan väl kanske härledas till mina solglasögon..hehe..
Men vad spelar det för roll..vackert var det i allafall.
Nu är det bara att hoppas på att vi får den fina och varma brittsommar som metrologerna utlovar. Då kanske det i allafall blir någon liten tur till innan det är dags att ställa av motorcykeln för vintervila.
// Indra – kunde gott tänka mig ett par sommarmånader till…
