…heter min lilla Bukowskivalp enligt Bukowski. 
Och det var inte länge han fick sitta som prydnad på soffryggen. Så fort jag vänder ryggen till, så är mitt lilla monster till hund där och försöker ta livet av honom. Det är ju faktiskt ingen leksak, varken för hund eller barn, utan mer en prydnadssak, och därmed mycket känsligare än leksaksmjukisdjur. Så nu får Mario bo uppe på en av våra pelarhögtalare till surround-anläggningen, till Loxy’s stora frustration. Haha! Men jag hoppas att jag kan lära honom att ge tusan i Mario nångång. Jag vill ju ha honom på soffryggen ju. Där uppe har för övrigt Loxy suttit en större del av kvällen. Jag vet inte vad det är för idé han plötsligt har fått, men han kanske har upptäckt den upphöjda positionen han får där uppe. 
Och det passar ju min lilla bortskämda prins alldeles utmärkt…
// Indra
